Samerna har sedan många tusen år bedrivit rennäring. Detta har blivit en del av samernas identitet och har en central roll i majoriteten av samernas liv. Samerna är kända för deras slöjd och hantverk som ofta är skapat av hudar, ben och horn av ren, som till exempel tennarmband, väskor och klassiska samiska knivar.

Samer i Sverige

Ursprungsbefolkningen i Sverige sägs vara samerna även om det ibland ifrågasätts. De har funnits sedan många hundra tusen år tillbaka och lever idag i de nordligare delarna av Sverige där det finns olika samebyar. De har sitt eget språk, sapmi, som de talar än idag även om de utöver sapmi även lär sig det svenska språket. Samedräkter är deras traditionella klädsel som är snarlika över hela Sverige men skiljs åt till utseendet från by till by. Traditionellt sett har de levt i kåtor, en bostad som kan likna ett tält med en enklare öppen eldstad i mitten och ett hål längst upp för röken. Dessa bostäder har funnits som flyttbara, eftersom de levt likt nomader med sina renar, men också som stationära. De finns kvar än idag även om många samer är moderniserade och bor i moderna bostäder.

Under kristendomens intågande i Sverige tvingade man även samerna att konvertera till kristendomen. Tidigare har de haft olika gudar kopplade till naturen som trosuppfattning. Samerna har på grund av sitt ursprung fått utstå en rad övergrepp och kränkningar, till exempel tvingades de delta i studier under 1900-talets första hälft vid Sveriges rasbiologiska institut.

Rennäring

Rennäring har funnit som tradition under många hundra år hos samerna. Renarna betar fritt i naturen året om och förflyttas mellan olika områden med hjälp av renskötarna. Förr i tiden använde renskötarna hundspann som hjälpmedel för att förflytta dem men idag använder de flesta snöskotrar. I Sverige finns det mellan 200 000 till 300 000 renar, det skiljer sig något från år till år. Dessa är fördelade på cirka 4600 renägare.

Rennäring
Rennäring

Samerna har tilldelats mark av den svenska staten för att kunna bedriva sin rennäring, men det har varit, och är fortfarande, tvister mellan staten och samerna om nyttjanderätten till flera områden. Traditionellt sett så var det pojkarna som ärvde familjens renar då flickor och kvinnor inte hade rätt att äga dem. Idag är det dock annorlunda och flickor/kvinnor kan även äga renar och har sina egna renmärken. Både barn och vuxna kan idag äga renar.

Renmärken

På våren är det dags för vajan (renhonan) att få kalvar. Kalvarna följer modern under ca ett år tills hon får nya kalvar. Under maj månad så märks alla kalvar i öronen med ett så kallat renmärke. Det är en formation av snitt i vardera öra för att urskilja vem som äger renen. För att veta under kalvmärkningen vem som är ägare till kalven tittar man vilket märke modern har, kalven ägs av samma ägare som modern har. Varje renskötande same har ett eget märke som ofta har funnits i släkten sedan lång tid tillbaka. Alla renmärken finns registrerade hos Sametinget som är en statlig myndighet med inriktning på samiska frågor. Det finns även renar som kollektivt tillhör olika samebyar, byn har då ett eget märke för dessa.