Renar tillhör kategorin hjortdjur. Även om de vilda renarna inte längre finns kvar i Sverige så finns gott om tamrenar i norrland. Man kan också hitta renar i olika delar av världen som till exempel Nordamerika och Grönland. De är ståtliga djur som lever av gräs på sommaren och äter lavar under vintern när tillgången på mat är sämre.

Renens utseende

Renarna har en brungrå päls som är tät och gör att de klarar sig bra i kallare klimat som finns i de nordligare delarna av världen. Till och med deras håstrå är anpassade efter kyligare breddgrader eftersom de är ihåliga och därmed gör att renarna får en bra isolering från kylan. Hanarna kan väga upp till 150 kilo medan honorna är lite mindre och vanligtvis väger upp till 90 kilo. Kalvarna föds i maj månad och de väger då ungefär 4–5 kilo. När hösten kommer har kalven ökat i vikt och väger istället mellan 30 och 50 kilo. Det som är utmärkande för renarna är att båda könen har horn, som de också fäller en gång om året. Hanarna fäller vanligtvis sina horn efter brunstperioden, vilket sker runt november månad medan honorna har kvar sina horn även under vintermånaderna. Under våren, när honorna har fått sina kalvar tappar hon hornen igen, och så småningom kommer nya horn att växa ut igen.

Naturliga fiender

Det finns flera fiender som utgör en stor fara för renarna, exempelvis rovdjur som björn och varg. Men även Lodjuret och järven är farliga för dem. Till sin hjälp har renarna dock sina klövar som gör att djuret kan ta sig fram lätt i snön och undkomma farorna. De är dessutom utmärka kortdistanslöpare, vilket gör det lättare att klara sig från ett anfall av till exempel en varg.

Samernas användning av renar

Renar har länge varit en viktig del av samernas kultur. De utgör en stor del av deras inkomst och används främst för sitt kött, även om man också använder sig av deras skinn och horn.Renköttet är magert och man kan tillreda det på många olika sätt, bland annat genom att steka det, genom kokning eller torkning. Torkat renkött är gott att äta som det är eller att använda i olika maträtter. Förr använde man sig också av renarnas blod när man skulle göra blodkorv. Även delar som magen och klövarna togs till vara på och användes till olika maträtter.

Man ville inte att någon del av djuret skulle förfaras och det synsättet finns kvar än idag. Förr i tiden mjölkade man också renarna för att göra ost och eget smör, men det sker inte nu längre. Idag tror man att ungefär 2500 människor får sin huvudsakliga inkomst från renskötseln. Att vara renskötare är en ärofylld tradition som har betytt mycket för det samiska folket och om man vill uppleva hur det är att leva som same finns det företag som erbjuder naturresor till svenska fjäll där man får prova på livet som renskötare och samtidigt får lära sig mer om den samiska kulturen.