Kategori: Blog

 
Vintermiljö

Vintermiljö

Låt oss prata om vinter och vintermiljö. Här får man några intressanta fakta om vintern som du kanske inte visste om. Eller? Oavsett om man fruktar det blåsiga vädret eller ser fram emot den klara morgonen, se några av dessa intressanta fakta om vintern. Vintern är en fascinerande tid på året och vi har intressant fakta om säsongen.

Vintern kommer

Det finns två olika datum när vintern kan sägas börja, beroende på om vi hänvisar till den meteorologiska eller astronomiska vintern. Astronomisk vinter definieras av jordens omloppsbana runt solen och börjar på vintersolståndet, som faller den 21e eller 22e december. När man registrerar och jämför klimatdata är det emellertid viktigt att ange datum som kan jämföras, och av den anledningen används ett fast datum den 1 december för att markera början på den meteorologiska vintern.

Jorden är närmast solen på vintern

Du kanske blir förvånad över att veta att på den norra halvklotet är jorden närmast solen under vintern. Runt 3e januari når jorden perihelion (peri betyder “nära” och helion betyder “sol”) och jorden är 3,1 miljoner miles närmare solen än vid aphelion (omkring 5e juli när jorden är längst från solen). Jordens avstånd från solen är inte det som orsakar årstiderna men det påverkar längden på dem. Runt perihelion rör sig jorden cirka 1 kilometer per sekund snabbare än vid aphelion vilket resulterar i att vintern är 5 dagar kortare än sommaren.

Den kallaste registrerade temperaturen var under vintern

Den kallaste temperaturen som någonsin registrerats under en brittisk vinter var -27,2 ° C, vilket har registrerats 3 gånger. Det spelades in två gånger i byn Braemar den 11e februari 1895 och igen den 10e januari 1982 och en gång i Altnaharra den 30 december 1995. Båda platserna finns i det skotska höglandet.

Den kallaste registrerade temperaturen var under vintern

Vintern 1963

Vintern 1963 är en av den kallaste vintern och den kallaste sedan 1740. Temperaturerna nådde konsekvent lägre än – 20 ° C med snöstormar, snödrivor och till och med havet som fryser runt kusten. Den svåra förkylningen började strax före jul 1962, då ett högtryckssystem satt nordost om Storbritannien under stora delar av vintern och drog kalla polarvindar över Storbritannien. Den 29e och 30e december slog en snöstorm Storbritannien med snödrivor upp till 6 meter djup. Snö fortsatte att falla ofta och fram till början av mars 1963 förblev mycket av Storbritannien täckt av snö.

Vinterns rötter

Ordet vinter kommer från den germanska vintern som i sin tur härstammar från roten som betyder “våt” eller vatten “, och det betyder så en våt säsong. I angelsachsiska kulturer räknades år av vintrarna, så man kan säga att en person var ‘2 vintrar gammal.’ Vinterns första dag var också av symbolisk betydelse med namnet Vetrardag och föll relativt tidigt på året mellan 10e och 16e oktober.

Våt snö kontra torr snö

Har du undrat varför ibland snö fastnar ihop och ibland är det pulverformigt och löst? Anledningen till detta ligger i snöflingans resa när den faller genom atmosfären. Snöflingor som faller genom en torr, sval atmosfär kommer att vara små och pulverformiga och kommer inte att fastna ihop. Vi kallar denna torr snö – det är perfekt för skidåkning, men inte för att bygga en snögubbe.

Samerna i Norrland

I Sverige lever samer, en ursprungsbefolkning (människor som härrör från de som bodde i specifika områden sedan innan de platserna invaderades/koloniserades och bland annat gjordes till stater) som idag har en folkmängd på mellan 20-35.000. I och med att man inte vet hur många människor som själva ser sig som samer (och det naturligtvis inte går att kartlägga hur människor identifierar sig) så är det svårt att veta exakt hur många samer som lever i Sverige idag.

De allra flesta bor i de norra delarna men samer finns i hela landet.

Området (delar av Finland, Ryssland, Norge och Sverige) Sápmi (eller Sameland) är den geografiska plats där samerna har levt sedan tusentals år tillbaka (exakta siffror råder det delade meningar om) men området är inte bara mark utan inrymmer även historia, kultur och det samiska språket.

Det finns modern forskning som pekar på att samerna är den äldsta idag levande folkgruppen på jorden.

Historia fram till idag

Exakt hur, när och var samerna härstammar från forskar man fortfarande på, men man vet i alla fall att ganska kort efter att inlandsisen smälte (cirka 10.000 år sedan) befolkades norra Sverige (och hela Sápmi) av människor som förmodligen är de som senare blev samer. Förmodligen skedde utvecklingen under några tusen år och folk från andra delar av världen tillkom också.

De första samerna, både kvinnor och män, bosatte sig där det gick att finna mat – de jagade, fiskade och samlade. De var icke bofasta, alltså nomader, eller delvis icke bofasta fram till för ungefär hundra år sedan – när det inte gick att finna mer mat flyttade de på sig.

Samerna delade senare (1500-tal) in sina samhällen i så kallade sijdor. Varje sijda beboddes av cirka tio familjer som tillsammans jagade inom sitt område, hjälpte varandra och levde som i en by.

Under medeltiden invaderades Sápmi på olika sätt av de omliggande staterna och under många hundra år bråkade man om vem området tillhörde och under 1600-talet ville kyrkan göra samerna kristna och den svenska kungen ville göra området svenskt genom att kräva skatt av dem. Konflikterna om vilket land som ägde området fortsatte och att beskatta samerna var statens försök att hävda sin rätt över Sápmi. Trots dessa försök lyckades man inte med det man ville, så man utlovade bland annat skattefrihet för bönder om de flyttade dit – först då skulle man kunna hävda sin rätt till området. Samerna fick vara kvar då de ansågs vara viktiga skattebetalare och deras renskötsel var en nyttig verksamhet men under den senare halvan av 1700-talet förlorade samerna mer och mer mark och tvister med bönderna.

Samerna har, likt all ursprungsbefolkning, fått utstå fruktansvärda övergrepp på det som tillhör dem, deras kultur och historia och många samer kämpar än idag för samernas rättigheter.

Sametinget i Sverige är en statlig myndighet och en organisation som har uppgiften att främja samernas kultur och tradition. Sametinget har av folket valda ledamöter och syftet är att belysa viktiga frågor och verka för samernas intressen som minoritet i samhället.

Den så kallade rennäringslagen (1971) innebär att renskötsel i Sverige enbart får bedrivas av en same som måste vara medlem i en sameby (en typ av ekonomisk förening som utövar renskötsel på ett visst område).

Samernas renskötsel

Samerna har sedan många tusen år bedrivit rennäring. Detta har blivit en del av samernas identitet och har en central roll i majoriteten av samernas liv. Samerna är kända för deras slöjd och hantverk som ofta är skapat av hudar, ben och horn av ren, som till exempel tennarmband, väskor och klassiska samiska knivar.

Samer i Sverige

Ursprungsbefolkningen i Sverige sägs vara samerna även om det ibland ifrågasätts. De har funnits sedan många hundra tusen år tillbaka och lever idag i de nordligare delarna av Sverige där det finns olika samebyar. De har sitt eget språk, sapmi, som de talar än idag även om de utöver sapmi även lär sig det svenska språket. Samedräkter är deras traditionella klädsel som är snarlika över hela Sverige men skiljs åt till utseendet från by till by. Traditionellt sett har de levt i kåtor, en bostad som kan likna ett tält med en enklare öppen eldstad i mitten och ett hål längst upp för röken. Dessa bostäder har funnits som flyttbara, eftersom de levt likt nomader med sina renar, men också som stationära. De finns kvar än idag även om många samer är moderniserade och bor i moderna bostäder.

Under kristendomens intågande i Sverige tvingade man även samerna att konvertera till kristendomen. Tidigare har de haft olika gudar kopplade till naturen som trosuppfattning. Samerna har på grund av sitt ursprung fått utstå en rad övergrepp och kränkningar, till exempel tvingades de delta i studier under 1900-talets första hälft vid Sveriges rasbiologiska institut.

Rennäring

Rennäring har funnit som tradition under många hundra år hos samerna. Renarna betar fritt i naturen året om och förflyttas mellan olika områden med hjälp av renskötarna. Förr i tiden använde renskötarna hundspann som hjälpmedel för att förflytta dem men idag använder de flesta snöskotrar. I Sverige finns det mellan 200 000 till 300 000 renar, det skiljer sig något från år till år. Dessa är fördelade på cirka 4600 renägare.

Rennäring
Rennäring

Samerna har tilldelats mark av den svenska staten för att kunna bedriva sin rennäring, men det har varit, och är fortfarande, tvister mellan staten och samerna om nyttjanderätten till flera områden. Traditionellt sett så var det pojkarna som ärvde familjens renar då flickor och kvinnor inte hade rätt att äga dem. Idag är det dock annorlunda och flickor/kvinnor kan även äga renar och har sina egna renmärken. Både barn och vuxna kan idag äga renar.

Renmärken

På våren är det dags för vajan (renhonan) att få kalvar. Kalvarna följer modern under ca ett år tills hon får nya kalvar. Under maj månad så märks alla kalvar i öronen med ett så kallat renmärke. Det är en formation av snitt i vardera öra för att urskilja vem som äger renen. För att veta under kalvmärkningen vem som är ägare till kalven tittar man vilket märke modern har, kalven ägs av samma ägare som modern har. Varje renskötande same har ett eget märke som ofta har funnits i släkten sedan lång tid tillbaka. Alla renmärken finns registrerade hos Sametinget som är en statlig myndighet med inriktning på samiska frågor. Det finns även renar som kollektivt tillhör olika samebyar, byn har då ett eget märke för dessa.

Att ta jägarexamen

Jakt är en aktivitet som lockar många människor. Att vistas en hel dag i naturen, känna dofterna från skogen och spänningen då man spanar efter ett potentiellt byte. Andra lockas mest av slutprodukten, det goda köttet från ett vilt djur. Att jaga kan på så sätt vara både exalterande och lugnande, harmoniskt. För att jaga bör man ha genomgått en utbildning i hur det går till och vilka regler som finns kring jakt, trots att det inte finns några regler kring att man måste ha gått kursen. Det finns kurser i jakt som syftar till att utbilda och förbereda människor inför jägarexamen, då man visar sina kunskaper under testtillfällen. Testet har två delar, en praktisk del och en teoretisk. En full jägarexamen består av fyra prov, ett teoretiskt och tre praktiska. Innan man får göra de praktiska proven måste det teoretiska provet vara godkänt.Det finns flera olika sätt att ta jägarexamen. Det finns intensivkurser som varar i ungefär tre dagar, distanskurser som man läser när det passar en själv, terminskurser där man har undervisning då och då, eller att man studerar det hela helt själv. Under kursen lär man sig om olika saker som kan vara bra att veta när man skall jaga och vandra runt i naturen. Man lär sig hur man ska förhålla sig till djur och växtliv men självklart också om vapensäkerhet, licenser och dylikt. Under kursen lär man sig även skjuta med såväl kula och hagelbössa. En bra jägare har koll på den skog man vistas i, vet vilka regler som gäller och lagar som finns men även vilka djur som påverkas av jakten, hur ekosystemen ser ut och vad man skall göra efter att ett skott avfyrats. Under kursen lär man sig om olika viltarter, samt hur tillvaratagandet av djuret går till.

Kurs förjägarexamen

Kurser för att få jägarexamen ges på flera platser i landet. Efter att man fått jägarexamen kan man ansöka om vapenlicens för att få ha ett eget vapen. För att få en licens för jaktvapen måste man vara över arton år. Det finns som sagt många olika sätt att ta jägarexamen, en del personer åker ut till en jaktmark och tar provet på plats för att sen kunna jaga tätt inpå att provet gjorts.

Svenska Jägareförbundet

Efter att man har fått sin jägarexamen är det viktigt att hålla sig uppdaterad kring eventuella förändringar i lagen som påverkar jakten. Rekommenderat är att gå med i ett jägareförbund efter att man fått sin licens. Det Svenska Jägareförbundet sköter jakt- och viltvård i stor utsträckning på uppdrag av svenska staten och är ett bra alternativ. När man jagar i Sverige måste samtliga som är med på jakten, såväl i drevet som jägaren ha ett statligt jaktkort. Detta fås då viltvårdsavgiften betalas.

Jaktutrustning

När man jagar är det vanligt att man använder speciella jaktkläder. Dessa skall vara anpassade efter aktiviteten och slitstarka. För att inte skrämma iväg djuren är det viktigt att det inte låter för mycket då man rör sig i kläderna, men de skall vara varma nog att fungera en hel jaktdag i skogen. Det finns mängder av tillbehör som kan införskaffas för att göra jakten både bättre och mer bekväm, exempelvis speciella skor, väskor, hopfällbara stolar, vapenremmar med mera.

Fakta om renar

Renar tillhör kategorin hjortdjur. Även om de vilda renarna inte längre finns kvar i Sverige så finns gott om tamrenar i norrland. Man kan också hitta renar i olika delar av världen som till exempel Nordamerika och Grönland. De är ståtliga djur som lever av gräs på sommaren och äter lavar under vintern när tillgången på mat är sämre.

Renens utseende

Renarna har en brungrå päls som är tät och gör att de klarar sig bra i kallare klimat som finns i de nordligare delarna av världen. Till och med deras håstrå är anpassade efter kyligare breddgrader eftersom de är ihåliga och därmed gör att renarna får en bra isolering från kylan. Hanarna kan väga upp till 150 kilo medan honorna är lite mindre och vanligtvis väger upp till 90 kilo. Kalvarna föds i maj månad och de väger då ungefär 4–5 kilo. När hösten kommer har kalven ökat i vikt och väger istället mellan 30 och 50 kilo. Det som är utmärkande för renarna är att båda könen har horn, som de också fäller en gång om året. Hanarna fäller vanligtvis sina horn efter brunstperioden, vilket sker runt november månad medan honorna har kvar sina horn även under vintermånaderna. Under våren, när honorna har fått sina kalvar tappar hon hornen igen, och så småningom kommer nya horn att växa ut igen.

Naturliga fiender

Det finns flera fiender som utgör en stor fara för renarna, exempelvis rovdjur som björn och varg. Men även Lodjuret och järven är farliga för dem. Till sin hjälp har renarna dock sina klövar som gör att djuret kan ta sig fram lätt i snön och undkomma farorna. De är dessutom utmärka kortdistanslöpare, vilket gör det lättare att klara sig från ett anfall av till exempel en varg.

Samernas användning av renar

Renar har länge varit en viktig del av samernas kultur. De utgör en stor del av deras inkomst och används främst för sitt kött, även om man också använder sig av deras skinn och horn.Renköttet är magert och man kan tillreda det på många olika sätt, bland annat genom att steka det, genom kokning eller torkning. Torkat renkött är gott att äta som det är eller att använda i olika maträtter. Förr använde man sig också av renarnas blod när man skulle göra blodkorv. Även delar som magen och klövarna togs till vara på och användes till olika maträtter.

Man ville inte att någon del av djuret skulle förfaras och det synsättet finns kvar än idag. Förr i tiden mjölkade man också renarna för att göra ost och eget smör, men det sker inte nu längre. Idag tror man att ungefär 2500 människor får sin huvudsakliga inkomst från renskötseln. Att vara renskötare är en ärofylld tradition som har betytt mycket för det samiska folket och om man vill uppleva hur det är att leva som same finns det företag som erbjuder naturresor till svenska fjäll där man får prova på livet som renskötare och samtidigt får lära sig mer om den samiska kulturen.

Lappland

Lappland är otroligt vackert. Landskapet täcker hela en fjärdedel av Sverige och har en alldeles storslagen natur. Det kallas också för “Europas sista vildmark” i folkmun. Till öster gränsar det till landskapet Norrbotten och i väster till Norge. I nordost ligger Finland. Till söder ligger landskapen Ångermanland, Västerbotten och Jämtland. Denna yta är lika stor som 25 % av hela Sverige!

Les Mer

Norrsken

Norrsken är någonting som alltid har fascinerat människor världen över och som dessutom har skapat flera legender och berättelser. Idag har man lite mer förståelse för hur och varför norrsken faktiskt existerar och vad som gör att himlen pryds av dessa fantastiska dansade gröna sken.

Les Mer

Kungsleden – En vandring i Norrlandsfjällen

Att vandra i de svenska fjällen kan bjuda på många olika upplevelser. Förutom att kroppen får sitt är det även en lisa för själen. Kungsleden bjuder på det mesta i vandringsväg, allt från vandring i djupa dalar till vandring över rent kalfjäll. Naturligtvis är det både rejäla stigningar men även mer lättpromenerade partier där terrängen sluttar nedåt. Kungsleden sträcker sig från Hemavan i söder till Abisko i norr och passerar genom de obyggda områdena i sex kommuner. Leden passerar genom kända platser som Stora Sjöfallet, Ammarnäs, Kvikkjokk och Kebnekaisemassivet.

Les Mer

Farliga djur i Norrland

Sverige är en fantastisk plats om du är intresserad av livet i naturen. Förutom älg, rådjur, och flera olika typer av fåglar, så finns det så mycket du kan se i Sverige. I Sverige finns det även rovdjur som björn, varg, lo och ånga fler. Det kan man förstå då Sverige är det tredje största landet i Euroopa men som trots det har den näst lägsta befolkningen per kvadratkilometer. Det betyder att det finns öppna landskap, med allt från privatägda skogar till nationalparker och ren vildmark.

Les Mer

Superkul i Norrland

Att åka hundsläde är bara en av många spännande aktiviteter som går att göra i Norra Sverige. Här åker du fram i racerfart genom de spektakulära fjällen med hissnade vyer över snötäckta landskap. Det finns många företag som arrangerar möjligheten för privatpersoner att åka hundsläde varje år. Från dagsturer på 30 minuter, till flera dagar långa resor. Att åka hundsläde genom vildmarken tar dig närmare naturen och den svenska skönheten. Och har du tur kanske du stöter på vilddjur på din väg som älg, ren eller lo. Bonuspoäng om du får se norrsken under din resa.  

Les Mer